1.1 Bakgrund
Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att vi systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar verksamheten. Skolans prioriterade mål har haft samma områden sedan 2014 och vårt skolutvecklingsarbete bygger på stor delaktighet från personalen. Det kollegiala lärandet på kategorimöten och utvecklingsarbetet i lagen är en viktig bas för arbetet. Enligt rapporten Lärande ledare bör skolan ”utvecklas till en lärande organisation där rektorers och lärares pedagogiska ledning står i fokus och koncentreras på skolornas huvudprocess – elevernas lärande” (Utbildningsdepartementet, s 11, 2001). Den lärande organisationen bör ha fokus på det kontinuerliga lärandet och förståelsen av uppdraget. Förståelsen av uppdraget uppnås genom möten för dialog och kommunikation på alla nivåer i organisationen. När
man kan se hur organisationens skeenden hänger samman, påverkar varandra och bildar mönster har man enligt Senge (1995) det systemtänkande som är grundläggande för en lärande organisation. I en lärande organisation har man en gemensam vision som alla är överens om. Den enskilda personen lär sig för att den lärande organisationen i sin tur ska lära sig och att gamla tankemodeller ska utmanas och ifrågasätts. Backatorpsskolan har kommit långt i detta arbete även om det alltid finns saker att utveckla.

2021 beslutades följande övergripande områden som mål för läsåret 21/22 vilka
kvalitetsredovisningen bygger på.

• Utveckla värdegrundsarbetet på skolan med fokus på samarbetet mellan barn och vuxna.
  (prioriterat mål)
  
• Utveckla arbetet med skolans digitalisering
  
• Utveckla arbetslagens arbetssätt med fokus på att bättre ta tillvara varandras kompetenser
  
• Betyg och bedömning

1.2 Metodval
En kvalitetsredovisning speglar de metoder som används i det dagliga kvalitetsarbetet. Det arbete som görs kring t ex mål, kriterier och dokumentation återspeglas naturligtvis i redovisningen. Vi arbetar efter en enkel och tydlig modell för utvärdering som har utvecklats av professor Tom Tiller från Norge. Han kallar den för GLK-metoden. Vad har vi Gjort, vilka Lärdomar skall vi dra och vad är Klokt att göra. Vid uppstartsdagarna i augusti formulerade lärarna egna mål och planer inomrespektive område. Löpande uppföljningar och arbetslagens utvärderingar i maj månad, ligger till grund för denna sammanfattning.