Under rubriken Bedömning och betyg i läroplanen finns två mål; Varje elev skall utveckla ett allt
större ansvar för sina studier och utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. För att säkerställa likvärdighet kring bedömning på skolan prioriteras detta.
Vad har vi Gjort?
Lärare och fritidspedagoger har på sina respektive kategorimöten under läsåret arbetat med att
stärka kvaliteten på undervisningen med fokus på läslust. Materialet som legat till grund för arbetet är Nya Språket lyfter! Det är ett bedömningsstöd för lärare i ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1–6 i grundskolan. Materialet är ett stöd för bedömningen av elevers språkliga förmågor i enlighet med kursplanerna i svenska som tydliggör progressionen i elevernas språkutveckling med särskild tonvikt på läsutveckling. I materialet finns olika matriser där man som lärare kan följa elevens progression men även material som visar eleven sin utveckling. De lärare som undervisar i svenska har fyllt i matriser för läsning i resp årskurs.
Under två studiedagar i september läste lärarna in sig på de reviderade kursplanerna som börjar gälla HT-22 med fokus på bedömning. Man jobbade även med IUP och hur man kan synliggöra elevernas individuella mål i klassrummet och få IUP levande.
Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklass, Hitta språket och Hitta matematiken har genomförts. I årskurs 1 genomfördes bedömningsstödet i svenska och matematik under höstterminen, av speciallärare. Skriftligt bedömningsstöd i matematik genomfördes av klasslärare under tidig vårtermin
(vid flera tillfällen på flera nivåer). Skriftligt bedömningsstöd i svenska genomfördes av klasslärare i slutet av vårterminen.
I årskurs 2 har klassläraren samlat texter, bilder och arbeten i en portfolio för att få en tydlig överblick över elevernas kunskapsutveckling både för dem själva och för läraren.
Årskurs 3 har gjort bedömningsstödet på höstterminen och nationella prov i matematik och svenska på vårterminen.
De betygsättande lärarna samlades och diskuterade betygen för höstterminen för att säkerställa en likvärdig bedömning. De lärare som var ansvariga för att rätta de nationella proven i åk 6 satt tillsammans två och två för att kunna hjälpas åt och göra bedömningen så rättvis som möjligt.
Avstämning kring vilka elever som befaras inte nå målen har gjorts en gång under höstterminen och en gång under vårterminen samt vid terminsslut. Speciallärarna har i samråd med mentor, elev och vårdnadshavare upprättat ett åtgärdsprogram. Undervisande lärare i åk 6 har haft möte med rektor i mitten på höst resp vårtermin och informerat kring elevernas måluppfyllelse.
På fritids har man fokuserat mycket på läslust och det talade språket. Några elever talar helst engelska och pedagogerna har diskutera och tagit fram metoder för att uppmuntra dessa elever att våga tala svenska. Man har listat olika aktiviteter för att främja ett språkutvecklande arbetssätt. Delar av fritidstiden har förlagt i biblioteket tillsammans med skolbibliotekarien.
Skolans studieverkstad har varit bemannad av en lärare. Studieverkstaden används för att elever ska ha möjlighet till en lugnare lärsituation och en mer flexibel lärmiljö. I studieverkstan ska eleverna i största grad följa det arbete som sker i klassen, men det finns även möjlighet för eleverna att få extra genomgångar och instruktioner. Läraren i ”verkstan” har uppdrag att försöka skapa en lärmiljö som fungerar som ett flöde. Ingen elev ska vara där jämt, det får inte bli en egen grupp.
Vid 14 tillfällen under läsåret har vi haft skolhunden Nemo tillsammans med sin hundförare Malin Westberg, här på Backatorpsskolan. Vid varje tillfälle har de träffat 5 elever. Den här terminen har fler elever än tidigare fått möjlighet att träffa Nemo, genom att några bara fått träffa honom varannan vecka. Eleverna tränar på olika saker. Det kan vara tala, läsa, skriva och räkna. Behovet får styra. En av eleverna har varit hos Nemo för social träning/skolmotivation. Efter de 14 gångerna gjorts erbjöds vi prova en skolhund som inte var helt färdigutbildad. Detta provade vi vid två tillfällen.
Vad har vi lärt?
Det är viktigt att de man alltid är två som rättar de nationella proven i åk 6. Resultaten på dessa prov ska beaktas vid betygssättning och då är det viktigt att det blir en likvärdig och rättvis bedömning.
Att prata betyg på ett sätt som inte gör eleverna stressade utan istället gör att de känner sig trygga med våra förväntningar på dem är viktigast. Det är bra att prata igenom betygen på samtalet efter jul för att eleven då ska veta vad hen behöver göra för att behålla sitt betyg eller höja sig i ämnet.
I juni gjordes en betygsanalys i lärargruppen. Då jämfördes betygen för åk 6 VT-22 med föregående åk 6 VT-21.
Analys : När klassrumsklimat och värdegrund inte är bra så saknas tillfälle för diskussioner och
grupparbeten etc. Klassrumsklimat påverkas av sammansättning flickor pojkar. Årets sexor har varit 38 elever. 14 flickor och 24 pojkar. I årets grupper har det varit en generell jargong bland eleverna att det inte upplevs “coolt” med kunskap. Det blev ofta konflikter, högljutt och stökigt på ett sätt som var en del av “kulturen”. Det fanns en tydlig makthierarki i klassen där enskilda elever satte tonen och bestämde vilken typ av kunskap och vilka ämnen som var värda att prestera i. Det fanns ett begränsat talutrymme och det var svårt att möjliggöra för alla elever att höras. Orsaken till detta tror vi beror på att klassrumskulturen inte var tillåtande för den typen av djupgående diskussioner som krävs för de högre betygen (analysera, argumentera, jämföra).
Vad är klokt att göra vidare?
Vi behöver arbeta på ett sätt med eleverna som skapar motivation och lust att lära. Nästa läsår
planeras därför teman som spänner över hela skolan där arbetet ska vara ämnesövergripande.
Lärarna framhåller att de har fortsatt behov att utveckla rutiner kring utvecklingssamtal och IUP. Undervisande lärare i årskurs 6 behöver kontinuerligt stämma av med varandra om någon elev riskerar att inte få betyg och kan behöva åtgärdsprogram. Ett omtag kommer att göras och vi kommer även att se över alternativ till vårt digitala system. Ett sätt att systematiskt följa upp elevernas kunskapsutveckling utan för stora krav på dokumentation behöver utarbetas.
Bedömningar syftar till att kartlägga och värdera elevers kunskaper, till att ge återkoppling för fortsatt lärande, till att synliggöra såväl teoretiska som praktiska kunskaper samt till att utvärdera undervisningen. För att skapa likvärdighet på skolan behöver vi arbeta vidare med detta. Många bra saker görs redan och det är av stor vikt att kunskapen sprids mellan lärare och mellan olika kategorier.
För att lärarna skall fånga ett brett och varierat underlag som grund för betygsättning behöver vi även fortsättningsvis säkerställa att alla lärare tydligare kopplar sin planering och sin bedömning till ämnets syfte och centrala innehåll. Skolinspektionen har gjort en kvalitetsgranskning (våren 2020) av betygsättningen i engelska i årskurs 6. En av skolans förstelärare, kommer att ta ett särskilt ansvar för översyn och plan för kompetensutveckling gällande betyg och bedömning kommande läsår.
Lärarna kommer att arbeta vidare med Skolverkets stödmaterial Nya språket lyfter samt stödmaterial gällande ändringar i skollagen med nya bestämmelser för betygssättning som gäller från den 1 juli 2022.
Eftersom eleverna i skolan undervisas i 16 ämnen och för de som har modernt språk 17 ämnen så handlar det om att se över organisationen kring ämnesgrupper. En organisation för fungerande ämnesgrupper behöver utarbetas. Dessa grupper kan exempelvis ges möjlighet att:
Sammantaget ska det kollegiala lärandet med fokus på att samtala om god utbildning och
undervisning syfta till att bidra till en ökad likvärdighet på skolan. Arbetet bedrivs förslagsvis via ämnesgrupperingar på kategorimöten men också på personalmöten och gemensamma studiedagar.
Ett av de övergripande målen läsåret 2022/2023 blir därför:
Betyg och bedömning kopplat till studiero.
