Enligt våra styrdokument ska eleverna ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig
utbildning och ges möjlighet att lära sig förstå mediernas roll, kritiskt värdera deras innehåll och fatta välgrundade beslut både som sändare och mottagare. Vi har en långsiktig satsning på en blandad och god tillgänglighet av digitala verktyg.

Vad har vi Gjort?
Alla klasser använder numera digitala läromedel i utbildningen och det finns en stor efterfrågan på tillgång till IT-verktyg i alla områden och ämnen. Vi använder Google Apps for Education (G-suite) och lärarna använder classroom med sina elever i flera ämnen. Digitala verktyg används av både äldre och yngre elever till att skriva texter, själv- och kamratbedömning, produktion av ljudböcker, bokrecensioner, produktion av olika texter, presentationer, kahoot ect. Eleverna skriver exempelvis berättelser och delar dem via google drive. När eleverna skriver andra texter, t ex faktatexter kopplas arbete med källkritik till undervisningen. Programmering sker både analogt och digitalt med verktyg som Blueboth, Beebot ALEX, Scratch och Codespark sker från förskoleklass till årskurs 6. Eleverna fotar och filmar under temaarbeten, bl.a. Storyline.

Classroomscreen används som hjälpmedel att ge instruktioner med timer, klockan, instruktioner, bildstöd etc. Sökning efter bilder, instruktionsvideos, information, inspiration, mönster till exempelvis pärlplattor, etc. sker i stor utsträckning på fritidshemmen. Det är vanligt att pedagogerna googlar med eleverna tex på insekter och växter som barnen hittar på skolgården och i skogen. Eleverna är väldigt nyfikna på vad de heter och hur de lever. Musikoteket används för musikundervisning. Rörelsepauser i form av just dance mm används också flitigt.

Fler klasser samt fritidshemmet använder Instagram och Facebook för att visa sin verksamhet och låta eleverna träna på att använda sociala medier. Vårdnadshavare kan följa och få inblick i skolarbetet. Information hem från skolan sker numera digitalt med ett fåtal undantag med information utskrivet på papper.

Mycket färdighetsträning inom basämnen sker också med digitala verktyg. Eleverna använder tex Skolplus, Affären och Math Town, Bingel och andra appar på iPad. Eleverna i F-3 har under året använt materialet till Digitala genomgångar till Triumf mattebok och Robin läsebok.

Utöver detta används Google Earth, Sli, UR Youtube, Barnradion och andra playtjänster.

Digitala verktyg används även som anpassning för enskilda elever. Dels för elever som behöver extra mängdträning i matematik men framförallt för elever som behöver stöd med skrivning och/eller läsning. ILT (Inläsningstjänst) har använts för de elever som behöver stöd med lästräning. Elever med dyslexi har fått “egen” Ipad och möjligheten att använda appen skolstil där de kan lyssna till det de skriver. En elev som har svårt för att uppfatta tid har haft tillgång till app som visar visuellt hur stor del av tiden som gått.

Några axplock beskriver årets arbete i årskurs 4-6:

“I årskurs 4 har vi lagt mycket tid på att lära känna datorn och lära sig elementära saker för att arbetet med datorn ska bli lättare. Vi har även fokuserat på att bli säkra på att logga in på google och classroom. Eleverna har fått skriva en hel del i google docs och lära sig det programmet. De har bland annat:

• Skrivit faktatexter
• Gjort google presentationer
  
• Skrivit berättelser och argumenterande texter
  
• Genomfört uppgifter på classroom som andra elever har gjort.
  
• Spelat in filmer både med och utan green screen. Eleverna har redigerat filmerna i Cap cut
  och I-movie.
  
• Eleverna har fått göra sin egen Bitmoji-figur i Storylinearbetet.
  
  

I årskurs 5 har vi bland annat arbetat med escape room i matematik. Vi har arbetat med olika källor och diskuterat vilka källor som man kan lita på. Eleverna har gjort digitala utvärderingar och använt Classroom för uppgifter och läxor. I idrotten har vi använt oss av informationsfilmer kring olika ämnen som t. ex allemansrätten, isvett och badvett. Där har det sedan varit diskussioner kring filmerna efteråt.

I årskurs 6 har vi arbetat mycket med googles olika verktyg och blivit bättre på dem. En färdighet vi har tränat är att googla på bästa sätt och arbetat med olika källor och diskuterat vilka källor som man kan lita på. Vi har även skapat elevkonton på Canva och skapat bilder med mera där. Eleverna har även gjort ett radioprogram på engelska. Vi har genomfört gruppsamtal i meet och lärt att det funkar att hålla en viss distansundervisning med eleverna utan större problem.”

På vårterminen hade vi en gemensam IT-dag för åk 4-6. Där vi hade tre olika stationer för
programmering och en station om netikett.

I april åkte två lärare till SETT mässan i stockholm för att få ny inspiration och nya ideer för
digitalisering och utveckling på skolan. På ett personalmöte delade de med sig till övriga vilket var mycket uppskattat.

Vad har vi Lärt?
Det praktiska arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK) där söklust och förmedlingslust ingår, engagerar eleverna och ger en praktisk träning i demokrati i form av medinflytande eller gemensamt ansvarstagande. Genom att eleverna får använda olika uttrycksformer och verktyg för att skapa och kommunicera tror vi, att de med tiden, kan utveckla ett aktivt samhällsengagemang, vilket är en viktig del i skolans uppdrag att förmedla demokratiska värden. Några utvalda punkter av de lärdomar som arbetslagen har noterat gällande digitalisering.

• Det är viktigt att de digitala verktygen är lättillgängliga, att det är strukturerat och laddat så det inte går åt för mycket planeringstid för att förbereda.
• Att kunna ha digitala utvecklingssamtal på meet har varit positivt. Det är tidseffektivt och det är lättare att hålla sig till ämnet. Kan vara svårare att få eleverna att delta aktivt på
  IUP-samtalen. Det bästa är när eleven sitter med pedagogen och föräldrarna sitter hemma. Då blir mötena oftast bättre fokuserade.
  
• Alla former av skrivande i Drive är bra. Eleverna skriver överlag längre texter. Eleverna lär sig också att hantera sitt eget konto. Det är också smidigt och bra att eleverna kan dela
  dokument med läraren. Eleverna blir också bättre på att formatera texter.
  
• Positivt att genomför prov och annat digitalt. Smidigt för de elever som har svårt att skriva för hand och lättare för lärarna att rätta
  
• Eleverna tycker att det blir roligare när de har fler alternativ till inlärning.
  
• Bra att kombinera digitala verktyg med analoga verktyg - det ena ska inte utesluta det andra.
  
• I classroom screen blir lektionens upplägg väldigt tydligt och eleverna har lättare att se vad uppgiften är.
  
• När eleverna börjar i åk 4 är det viktigt att vi börjar väldigt basic eftersom många av eleverna behöver tid och undervisning för att lära sig grunderna i användandet av datorn.
• SETT-mässan var ett bra sätt att få ny inspiration och nya ideer om hur man kan jobba och utveckla skolans digitala tänk och arbetssätt.

Vad är klokt att göra vidare?
Vid utvärderingen konstaterar personalen att det krävs mer samarbete för att få in mer kvalitativa inslag av IT i undervisningen. De har pekat ut flera utvecklingsområden vilket tyder på en god förståelse för digitaliseringens många delar.

• Vi behöver planera hur vi ska använda tekniken i förhållande till den reviderade läroplanen.
  
• Plan för hur vi arbetar med digitala verktyg i varje årskurs, för att säkerställa likvärdigheten på skolan. Skolverket som var på besök inom ramen för försöksverksamheten kring digitala nationella prov, rekommenderade att arbeta med effektmål kring digitaliseringen.
  
• Vi bör hitta fler sätt att i yngre åldrar lära ut etik kring sociala medier.
  
• Vi ska skaffa oss mer kunskap om hur vi kan jobba med nätet, exempelvis “Nosa på nätet”
  
• Vi ska fortsättningsvis hålla oss uppdaterade kring forskning kring skärm, speltid och lärande samt hälsoaspekter kring det hela..
  
• Att bli bättre och mer insatta i att använda de digitala hjälpmedel som hjälper elever med läs och skrivsvårigheter, SVA etc
  
• Gå igenom regler i hur vi använder oss utav de digitala verktyg som finns att använda.
  
  

Likaså behöver vi diskutera innebörden av de sex områden skolverket lyfter fram för skolan att arbeta med:

• Digitaliserat samhälle,
  
• Säker användning av nätet (säkerhet),
  
•  Säker användning av nätet (nätetik),
  
• Informationssökning, käll- och sökkritik,
  
• Digitalt skapande - producera, publicera, programmera,
  
• Inkludering
  

Gällande infrastruktur och tillgång till IT teknik avsätter skolan årligen medel i budget enligt vår
investeringsplan för IT. Eleverna har tillgång till digitala läromedel och utrustning i stort sett alla
ämnen. Att ha tillgång till en klassuppsättning datorer eller ipads på två klasser har varit ett bra och rimligt mål. I takt med att användning ökar önskar flera klasser 1 dator eller 1 ipad per elev.

All pedagogisk personal har en egen dator (inköpt 2016), som stöd för att planera, genomföra och följa upp utbildningen. Klassrummen är utrustade med projektor och högtalare som löpande behöver underhållas. Som Skolverkets försöksskola för nationella prov har vi redan konstaterat att vi har goda tekniska förutsättningar. Nya personaldatorer (flertalet fem år gamla) och övrig teknik såsom hörlurar samt mikrofoner behöver köpas in. Behovet att i budget även nästa år avsätta motsvarande summa som tidigare år för inköp av datorer/ipads är viktigt. 50 chromebooks kostar cirka 200 tkr.
Översikt av datorer/ipads
https://docs.google.com/document/d/1-qpX9YTdetF0oH4fZKK4d5JLfvT29YX8Bw_LL31YgGc/edit

Läsåret 22/23 kommer vi att avsätta tid för en lärare med stort intresse för området att arbeta med frågorna. Förhoppningen är att läraren ska få till ett nära samarbete med skolans två bibliotekarier och pedagogerna i skolans intilliggande studieverkstad så att bibliotek, verkstad och intilliggande grupprum blir ett nav för läslust, söklust och förmedlinglust. De lärare som behöver få stöd och handledning att utveckla MIK arbetet i den egna undervisningen kan få det. Rektor kommer att delta i en nationell MIK-konferens i Göteborg den 26 – 27 oktober 2022. Skolan har fått frågan om vi kan visa upp skolan i samband med konferensen vars målgrupper är beslutsfattande politiker och tjänstemän. Då SETT-mässan var en bra erfarenhet, så skulle det absolut vara bra att skicka dit representanter fler gånger, gärna varje läsår.

Inom ramen för skolans EU projekt om hållbar utveckling kommer MIK frågor att få ett fokus
kommande läsår eftersom de behöver kunskaper som hjälper dem att ta ställning och granska den information de har att hantera kritiskt.

Ett av de övergripande målen läsåret 2022/2023 blir därför:
Utveckla arbetet med skolans digitalisering med fokus på Medie- och informationskunnighet.