Målsättningen för skolans elevhälsoteam (EHT) är att i samarbete med skolans övriga personal och i samverkan med hemmen skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det innebär att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och utredande. EHT arbetar för att alla elever skall må bra och få den hjälp de behöver. I enlighet med skollagen ska skolans personal kontakta EHT om det finns något som kan utgöra ett hinder för inlärning och som läraren eller arbetslaget inte själva kan lösa. Det kan finnas funderingar kring ett barns sociala hälsa, fysiskt och/eller psykiskt mående. Vårdnadshavare har av samma anledningar möjlighet att ta kontakt med EHT angående sina barn. Vi är en friskola men arbetar i enlighet med Göteborgs Stads mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan. Detta för att få ett helhetsperspektiv kring elevers hälsa och lärande.
INNEHÅLL:
Elevhälsoteam
I Elevhälsoteamet ingår följande funktioner:
Rektor – leder och samordnar Elevhälsoteamet Eva Marsh
Skolsköterska – medicinsk kompetens Mia Lindgren
Skolpsykolog – psykologisk kompetens Jasmine Mostofi samt Joakim Sundmark
Skolkurator – psykosocial kompetens Karin Sörstedt-Forsell
Specialpedagog– specialpedagogisk kompetens Karin Glänneskog vik ht 24 för Linnéa Mattsson
Skolläkare – medicinsk kompetens Dag Ström
Personal Stor - EHT
Speciallärare Helena Lindqvist, och Karin Glänneskog
Specialpedagogisk resurs, Anna Johansson
Specialpedagogisk resurs, Hanna Broström
Logoped Kajsa T
EHT träffas två timmar varje vecka, onsdagar kl. 12.30-14.30. En gång i månaden träffas stor-EHT.
Vid behov kallar rektor vårdnadshavare och berörda pedagoger till skolmöten med representanter från EHT för att samverka kring elever, en så kallad elevkonferens (EK). Samverkan kan även ske med andra verksamheter utanför skolan, efter överenskommelse med vårdnadshavare. Det kan vara tidigare skola, olika medicinska mottagningar, så som Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP), individ- och familjeomsorg (IFO), Ungas psykiska hälsa (UPH), Barn- och ungdomsmedicin (BUM) eller Logopedmottagning barn och ungdom, kan finnas representerade.
Vid behov kallar rektor till SIP-möte (samordnad individuell plan).
Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete
Som en del av skolans förebyggande elevhälsoarbete har det varit viktigt att ge arbetslagen så goda förutsättningar som möjligt att bedriva undervisning. Framför allt med ökad personaltäthet.
Ärendegång: Nivåer i skolans elevhälsoarbete
Nivå – Gruppen/klassen
Alla undervisande lärare analyserar de faktorer i den egna undervisningen och strukturer i lärmiljön som kan påverka (försvåra) elevens lärande.
Mentor eller annan undervisande lärare uppmärksammar att eleven riskerar att inte uppfylla kriterier för bedömning av kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens hela skoldag ses skyndsamt över med berörda lärare och fritidspedagoger.
Mentor säkerställer att eventuella extra anpassningar sätts in i den ordinarie undervisningen/lärmiljön för att främja elevens lärande. Extra anpassningar dokumenteras i IUP. Här skrivs även anpassningar in som görs på elevens fritidshem. Eleven involveras genom samtal och förslag på lösningar/extra anpassningar.
Nivå – Mentor/Arbetslaget
Nivå EHT/Rektor
Rektor har ansvar för elevhälsoarbetet på skolan och leder elevhälsan.
I EHT finns kurator, specialpedagog, skolpsykolog, skolsköterska och tillgång till
skolläkare. Utifrån behov bjuds fler personer in till EHT.
För att kunna fatta beslut i vissa ärenden kan rektor behöva kalla till en elevkonferens
(EK) där vårdnadshavare, mentor och annan berörd personal deltar. Rektor fattar beslut om anpassad studiegång, avstängning mm.
Psykologutredning ska alltid föregås av att insatser gjorts på nivå Gruppen/Klassen samt nivå Arbetslaget. Innan EHT föreslår att en psykologutredning genomförs, ska en specialpedagogisk utredning ha gjorts.
Specialpedagog och speciallärare beslutar om särskilt stöd (efter delegation från rektor) och åtgärderna dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Samtliga berörda lärare måste informeras om beslut, vilket är mentorns uppdrag. Korrespondens kring elevärden sker skriftligt, avidentifierat via mail. Från och med läsåret 23/24 hanteras löpande dokumentation gällande IUP, anpassningar och åtgärdsprogram via skolans digitala plattform.
Var uppmärksam på att ett ärende som behandlats i EHT inte nödvändigtvis blir löst med en gång. Tanken är att vi tillsammans försöker undanröja hinder i elevers sociala utveckling och kunskapsutveckling. Det handlar om att hitta bra lösningar tillsammans och pröva sig fram. Det är också viktigt att tänka på de elever vi lyckats med. Ofta glömmer vi dem och fokuserar bara på det som inte fungerar.
Extra anpassningar och åtgärdsprogram
Enligt skollagen ska en elev skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.
När specialpedagog/speciallärare beslutat om åtgärdsprogram upprättas det tillsammans med mentor. En elev ska endast ha åtgärdsprogram när särskilt stöd ges. Var gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd går kan ibland kräva dialog mellan specialpedagog/speciallärare och lärare. Tumregeln är dock att specialpedagogiskt stöd eller mer genomgripande anpassningar i lärmiljön som ges under två månader eller mer ska räknas som särskilt stöd. I ”Skolverkets allmänna råd – Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” (2022) går det att läsa:
Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. I det arbetet är lärarens kompetens att utforma undervisningen en viktig faktor för elevers utveckling och lärande. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer som berörs av de allmänna råden samt för fritidshemmet. Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen (...) Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid räknas inte som särskilt stöd, utan betraktas som stöd i form av extra anpassningar. (SKOLFS 2022:334, s.11)
Vårdnadshavare och elever ska ha möjlighet att samverka i upprättandet av åtgärdsprogram. Detta innebär inte att själva dokumentet upprättas tillsammans med vårdnadshavare, utan att man gemensamt diskuterat elevens stödbehov. Denna samverkan kan ske på olika sätt t.ex. genom telefonkontakt, men det är att föredra att den sker på utvecklingssamtal eller vid elevkonferens.
Specialpedagog eller speciallärare skriver under åtgärdsprogram och ger till mentor som har ansvar för att sprida det vidare till annan berörd personal. Åtgärdsprogram skickas skyndsamt hem till vårdnadshavare av mentor eller specialpedagog, alternativt överlämnas i samband med utvecklingssamtal eller annat möte med vårdnadshavare. Vårdnadshavare har tre veckor på sig att överklaga beslutet till huvudmannen från att de tagit del av beslutet.
Kopia av åtgärdsprogram scannas alltid in i elevens elevakt av specialpedagog.
Åtgärdsprogram utvärderas normalt sett en gång per termin, men i vissa fall kan de behöva utvärderas tätare. Inför varje läsårsslut avslutas alla åtgärdsprogram.
Kuratorns uppdrag
Kurator har som uppdrag att arbeta förebyggande, hälsofrämjande, stödjande och vid behov utredande. Kuratorns arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet. Uppgifter om elevs förhållande hanteras enligt sekretesslagen. Dokumentation sker i elevakter. Kurator uppmärksammar också elevens tid på fritidshemmet för att genom bred erfarenhet hitta bra lösningar för hela elevens skoldag.
Specialpedagogens uppdrag
Specialpedagogen har som uppdrag att arbeta förebyggande, utredande och stödjande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogens arbete bygger på att eleverna och deras lärande sätts i centrum och bemöts med respekt för sin person och integritet. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för att överblicka verksamheten med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Dokumentation sker i elevens elevakt. Skolan har en specialpedagog som leder och fördelar specialpedagogiska uppdrag och omfördelar resurser i samråd med lärare med specialpedagogisk kompetens samt speciallärare.
Speciallärare – uppdrag
Speciallärarna har som uppdrag att arbeta förebyggande, utredande och stödjande på individ, grupp- och organisationsnivå. Deras huvudsakliga uppdrag består av operativt arbete med elever i klass, liten grupp eller enskilt utifrån behov. Speciallärarna ansvarar särskilt för organisationen runt systematisk screening och tidiga insatser kring läs- och skrivutveckling och matematisk utveckling. Speciallärarna handleder även lärare kring didaktiska perspektiv, arbetsmetoder och alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd eller/och med extra anpassningar. Specialläraren uppmärksammar också elevens tid på fritidshemmet, om det är aktuellt, för att hitta lösningar som gynnar elevens kunskapsutveckling.
Skolsköterskans uppdrag
Skolhälsovårdens främsta uppgift är att stödja det friska och arbeta förebyggande kring fysisk och psykisk hälsa. Skolsköterskan arbetar tillsammans med skolläkaren och säkrar det medicinska arbetet med enskilda elever och det övergripande förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Skolhälsovården är reglerad i skollagen och uppgifter om en elevs förhållande hanteras med sekretess enligt hälso- och sjukvårdslagen. Dokumentation sker i skolhälsovårdens journal.
Skolpsykologens uppdrag
Skolpsykologen har som uppdrag att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och utredande. Skolpsykologens arbete bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet. Uppgifter om elevs förhållande hanteras enligt sekretesslagen och i övrigt med stor varsamhet.
Rutiner i samband med psykologutredning: Innan en skolpsykologisk utredning blir aktuell, skall berörda pedagoger ha konsulterat skolpsykologen. Skolpsykologen skall vara väl insatt i elevärendet. Efter en utredning skall återgivning först ske till vårdnadshavare och därefter till berörd skolpersonal och representanter från EHT.
Mentorer och undervisande lärare
Ledningen har valt att kalla en lärare som har elev- och klassansvar för mentor. Till skillnad från övriga undervisande lärare är det mentorn som har den mesta kontakten med både eleven och dess vårdnadshavare. Tillsammans med kollegor och elevhälsan kommer mentor överens om vem som gör vad - dock är det viktigt att inte saker faller mellan stolarna.
Ansvar och arbetsuppgifter beskrivs i skolans interna dokument Arbetsbeskrivning för Backatorpsskolans lärare, förskollärare, fritidspedagog, fritidslärare och skolgångshandledare samt Skolgångshandledare.
CPS
Våren 2020 introducerade vi ett nytt sätt att arbeta kring barn med beteendeproblem att hitta rätt. Modellen kallas CPS - samarbetsbaserade och proaktiva lösningar. Ross W Greene har skrivit boken “Vilse i skolan” som all personal läst och lär hela tiden mer av. Det handlar om att göra saker på ett annorlunda sätt och tänka att alla barn gör rätt om de kan. Enligt Ross kan utmanande beteende spårat tillbaka till outvecklade färdigheter och vår personal uppmanas att ha ett öppet sinnelag och en förmåga att se möjligheter.
Skolan har utbildat en CPS-handledare som i sin tur leder arbetet på skolan.
IBIS
För att förstärka vårt arbete kring elever som utmanar och för att systematiskt arbeta med studiero och relationer gick vi hösten 2023 med i IBIS-studien. IBIS- Inkluderande beteendestöd i skolan vars syfte är att utveckla en positiv skolkultur som stärker elevernas skolprestationer och sociala färdigheter, förebygga och hantera problembeteenden genom proaktiva tillvägagångssätt. Modellens grundpelare är skapa goda relationer, tydliga förväntningar och gemensamma rutiner samt stärka ledarskapet i klassrummet. Arbetet med modellen utgår från ett årshjul där vi genomför systematiska kartläggningar och för djupgående diskussioner bland ledning, personal och elever.
Under läsåret 23/24 har Karin Sörstedt Forsell, Hanna Broström, Malin Hellman, Anders Noren, Anna Johansson, Jenny Ekberg och Eva Marsh genomfört en instruktörsutbildning under Martin Karlbergs ledning. Implementeringen har påbörjats på skolan. Implementeringsarbetet fortsätter under kommande läsår och målet är att IBIS modellen ska vara implementerad fullt ut under läsåret 26/27.
Skolhund
Vi är en skola som använder hundens hjälp i strävan att ge barn i behov av stöd hjälp. Ledningen köper in hund med hundförare och en av skolans speciallärare organiserar och ansvarar för insatsen. Tillsammans med skolans specialpedagog planerar hon det särskilda stödet.
Rutiner gällande elevers frånvaro
Alla barn i Sverige har rätt till utbildning och har skolplikt. För att eleverna ska lyckas är det viktigt med närvaro och att uppleva delaktighet i skolan. Den skola där en elev är inskriven, har en skyldighet att omgående utreda elevers frånvaro och vidta aktiva åtgärder för att eleverna ska uppfylla sin skolplikt. Utredningen ska ske i samråd med eleven, dennes vårdnadshavare och med elevhälsan.
För att belysa vikten av elevs närvaro i skolan informeras vårdnadshavare varje termin om skolplikten och att skolan aktivt arbetar med frånvaron.
När kontakt med vårdnadshavare ska ske vid elevfrånvaro.
Vårdnadshavare anmäler dagligen, eventuell frånvaro på sina barn via Admentum eller telefon. På Admentum kan därefter lärare se vilka elever som har anmäld frånvaro.
När elevhälsan bör kopplas in vid enskilda elevers skolfrånvaro.
Mentor bevakar sina elevers frånvaro regelbundet via Admentum, men minst vid höstlov, jullov och påsklov. Skolan har en särskild rutin för detta.
Hur arbetar elevhälsan med enskilda elevers oroande frånvaro.
Beroende på orsak till frånvaron gör elevhälsan tillsammans med berörd pedagog en bedömning om hur vidare arbete ska ske. Detta är individuellt och beror på både elevens och vårdnadshavares förutsättningar. Insatser behöver sättas in så snart som möjligt, och det handlar framförallt om att hitta en organisation som möjliggör olika typer av lösningar. Eleven skall till skolan och det är sekundärt var eleven ska arbeta eller med vem. Nedan följer ett axplock av ideér:
Det finns mängder av lösningar och endast fantasin kan sätta gränser.
När rektor/EHT ska inleda en frånvaroutredning med handlingsplan.
Om skolans insatser i samverkan med elev och vårdnadshavare ej ger önskat effekt, eller då det inte finns förklarliga skäl till frånvaron, startar skolan en frånvaroutredning, och skolans huvudman informeras. Skolan har en särskild rutin att utgå från.
Genom samarbete med både elev, vårdnadshavare och undervisande lärare söks information om vad frånvaron kan bero på och möjliga vägar framåt. Exempel på olika aspekter som funderas kring kan vara: trivsel, svårigheter, styrkor, sociala relationer, motivation, stödbehov, kartläggning/specialpedagogisk utredning, vad som behövs förändras i skolan/och eller hemma. Något som också beaktas är om behov av samarbete med annan aktör behövs, ex UPH, BUM, BUP, Soc. Utredningen mynnar ut i en handlingsplan framåt.
När skolan ska inleda en skolpliktsutredning
Om skolan inte vet var en elev befinner sig, och inte på något sätt får kontakt med vårdnadshavarna ska en skolpliktsutredning inledas. (Detta ska inte förväxlas med Backatorpsskolans rutin kring oroande skolfrånvaro). En skolpliktsutredning bör starta senast en vecka från första frånvarodagen, och innebär att göra aktiva åtgärder för att söka kontakt, samt att dokumentera åtgärder och relevant information. Backatorpsskolan följer Grundskoleförvaltningens anvisning och mall för detta. Anvisning för skolpliktsutredning
Eva Marsh, rektor
Senast uppdaterad: 240813
Referenser: https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/elevhalsa
