Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Vi ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Att arbeta med grundläggande fostran som att visa ömsesidig respekt mellan människor är en särskild viktig uppgift för skolan. Genom medinflytande och gemensamt ansvarstagande kan eleverna utveckla ett aktivt samhällsengagemang, vilket är en viktig del i skolans uppdrag att förmedla demokratiska värden.

Styrelsen har sedan 2021 lyft värdegrundsarbetet och CPS som prioriterat utvecklingsområde till skolledningen. Vi har under året haft som mål att arbeta särskilt med fokus på samarbete mellan barn och vuxna (CPS).

Insatser som gjorts:

Elevdemokrati
Mål: Att göra elever delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete och att de får vara med och påverka sin skolmiljö och vardag. Att de får lära sig om beslutsprocesser och få förståelse för skolledningens arbete.
Insats: Klassråd, elevråd, fritidsråd, önskelådor, att elever involveras i AMOR-arbetet (AntiMObbningsRåd) eller medverkar på samordnarmötet någon gång/läsår.
Ansvarig: Mentorer, utsedd pedagog som är ansvarig för elevrådet, fritidspedagoger

Efter förra läsårets utvärdering beslutades att ta ett omtag kring elevrådet. De elever som var intresserade av att vara med fick kandidera genom att skriva en ansökan. Dessa bearbetades av skolans AMOR-team och biträdande rektor. En representant och en suppleant per klass 1-6 utsågs. Elevrådet har haft möte en gång per månad. De har fått besluta om snöleksregler, toalettregler och diverse inköp. Mötena har även handlat om hur man jobbar med studiero i de olika klasserna och eleverna har delgett varandra hur de löser olika saker i respektive klass. På klassråden förs sedan informationen från elevrådet ut till klasserna och bearbetas där.

De elever som utsetts är intresserade av “jobbet” och tar det på stort allvar. Det blir meningsfullt. Representanterna har fått förfrågan om att fortsätta med sitt uppdrag nästa läsår och samtliga har tackat ja. Detta för att skapa en stabil arbetsgrupp som kan föra arbetet framåt. Regelbundna klassråd har gjort att eleverna upptäcker att de faktiskt kan påverka.

Klokt att göra vidare: Elevrådet ska bli mer synligt på skolan och bli mer delaktiga i inköp via sin budget. Någon form av anslagstavla ska finnas där information om deras arbete finns. En tanke är också att några representanter bjuds in när olika aktiviteter ska planeras. Skolavslutning, Backatorpsskolans dag. Det skulle även vara intressant om de fick besöka ett styrelsemöte. Klassråd ska genomföras 1 gång/vecka i samtliga klasser.

CPS - samarbetsbaserad problemlösning 

Mål: Att hjälpa barn med sociala, känslomässiga och beteendemässiga problem på ett effektivt  sätt.
Att all personal skall ha grundläggande kunskap om modellen.
Att modellen implementeras i allt arbete på skolan.
Insats: Skolan arbetar aktivt med CPS-modellen enligt Ross Greene.  Läsåret 23/23 implementerar vi IBIS (inkuderande beteendestöd i skolan) som en förstärkning till CPS arbete.
Ansvarig: Varje enskild pedagog, CPS-handledare och IBIS instruktörer.

CPS arbetet är ännu i implementeringsfasen. En kärntrupp har skapats som gjort två Plan B samtal vardera. Vi har under året följt det årshjul som arbetats fram på skolan och därigenom har alla nyanställda fått en introduktion till CPS. 

Att förändring tar tid och implementeringen är ett målmedvetet arbete där det gäller att hålla i och hålla ut. CPS har varit gynnsamt för de elever som haft plan B samtal kring ett olöst problem.  

De flesta i personalen anser sig ha baskunskaper inom CPS. Den gemensamma värdegrunden “barn gör rätt om de kan” verkar börja sätta sig i hela personalgruppen. Det är många i personalen som skattar sig som CPS användare (16 av 27 svar).  4 personer skattar sig som självgående CPS- användare

Klokt att göra vidare: För att fler ska komma igång med Plan B samtal behöver vi påminna genom små föreläsningar samt ge tid att få öva. Nytt för nästa läsår är att all pedagogisk personal har schemalagd elev/kollega tid som bland annat syftar till arbete med CPS. CPS handledaren ger stöd vid samtal vid behov så att allt fler elever ges möjlighet till samtal. Nästa läsår implementeras även IBIS (inkuderande beteendestöd i skolan) som en förstärkning till CPS arbete. 

Rastaktiviteter
Mål: Rastverksamheten ska fungera hälsofrämjande och aktivt förebygga konflikter och känsla av utanförskap för elever. Vi ska få eleverna delaktiga i skolans rastaktiviteter; både som deltagare och som ledare för aktiviteter. Biblioteket erbjuder läsrast inomhus.
Insats: Planera och genomföra rastaktiviteter. Involvera elever i alla åldrar i verksamheten. Engagera äldre elever att leda aktiviteter för yngre. Biblioteket erbjuder läsrast. Rastprat i klassen.
Ansvarig: Rastaktivitetsledare och fritidslärare med stöd av all personal. Biblioteksansvarig.

Två fritidslärare har haft uppdraget som rastaktivitetsledare. De har planerat och genomfört rastaktiviteter. De har upprättat ett låneskåp och involverat eleverna i arbetet. I klasser har man även infört rastprat vilket innebär att man fem minuter innan rast pratar om vilka aktiviteter som finns att välja på. De som valt fotboll har även fått hjälp av pedagogerna att göra upp lag innan de går ut. Fritidslärare i 4-6 har organiserat en Champions-league turnering och en schackturnering .
Rastaktiviteterna bidrar till bättre stämning och rasten blir meningsfull för fler elever.  Eleverna får lära sig nya lekar och lockas till aktiviteter de inte provat tidigare. Konflikterna har minskat genom rastprat innan. Tillgång till skolbiblioteket på vissa raster var gynnsamt för många elever. Turneringarna skapar meningsfullhet och vi-känsla. Fungerande raster är en viktig del för en trygg skola.
Klokt att göra vidare: Rastaktivitetsledarna ska vara ute även med de äldre eleverna. Eleverna ska ha tillgång till ett slags schema över veckans aktiviteter. De äldre eleverna ska involveras och hjälpa till att leda.

AMOR - team för övergripande värdegrundsarbete på skolan (AntiMObbningsRåd)
Mål: Att på olika sätt uppmärksamma och arbeta med värdegrundsfrågor på skolan. Att stötta pedagoger vid kränkningsutredningar.
Insats: Att representera AMOR i sina arbetslag. Att årligen administrera, se över och diskutera Trygghetsenkäten och dess resultat. Att uppmärksamma och diskutera aktuella händelser eller trender på skolan som går emot vår värdegrund samt föreslå åtgärder.
Ansvarig: AMOR – representanter och kurator.

Teamet har träffats sammanlagt cirka 20 gånger under läsåret. Under hösten lades extra vikt vid att tala om våld i skolan. På lagmöten gjordes övningen “Definitioner av våld” där man på post-it-lappar fick skriva ner olika typer av våld (fysiskt, psykiskt, sexuellt) som vi satte upp på en skala från lindrigt till grovt. Detta blev ett diskussionsunderlag kring att reagera tidigt, redan vid “skojbråk”. Enkäten “Språk och Bråk” gjordes i november då alla elever fick svara på vad de varit med om. Resultatet redovisades på personalmötet i november. I början på vårterminen reviderade vi Trygghetsenkäten till att bli mer specifik kring olika platser på skolan. Under våren talade vi om reglerna på skolan, att de behövde revideras och förtydligas och diskuterade hur de kan se ut.
Enkäten “Språk och Bråk” visade på vikten av att reagera tidigt, ha nolltolerans mot skojbråk, tankar kring rastupplägg och att eleverna önskar fler närvarande vuxna på rasterna. Trygghetsenkäten visade att många elever känner sig otrygga på toaletterna. Diskussioner kring regler visar att de varit otydliga, att vi behöver ha regler för varje plats och att de vuxna måste känna till, reagera och följa dem konsekvent.
Klokt att göra vidare: Göra klart påbörjat årshjul för AMOR. Rutin för uppföljning av trygghetsenkäten för personal och elever. AMOR har fått i uppdrag att förtydliga reglerna och ta upp i personalgruppen innan skolstart 23/24. Vi kommer även att implementera Skolverkets checklista för antimobbningsarbete under kommande läsår.

Konfliktreducerande metoder (”jag-budskap”, Giraffspråk”, Bråka Smartare, Kamratmedling, TÄNK, seriesamtal)
Mål: Målet är att all personal, och i förlängningen eleverna, skall ha verktyg i konfliktreducerande metoder.
Insats: Personal diskuterar, informerar och delger varandra om konfliktreducerande metoder som fungerar för enskilda elever eller generellt. Pedagoger undervisar eleverna om konfliktreducerande metoder i förebyggande syfte.
Ansvarig: All personal på skolan.

All personal har arbetat med insatsen på olika sätt.
Metoderna är bra men all personal är inte förtrogna med dem.
Klokt att göra vidare:  Gå igenom och öva på de olika metoderna i personalgruppen så att det blir ett verktyg som alla använder. Viktigt att implementera dem hos eleverna.

Lågaffektivt bemötande
Mål: Målet är att all personal skall ha verktyg i lågaffektivt bemötande.
Insats: Genom föredrag, böcker, samtal eller praktiska övningar får man kunskap om grundprincipen bakom lågaffektivt bemötande.
Ansvarig: Arbetslag, AMOR, EHT
All personal har tillgång till boken Lågaffektivt bemötande av Bo Hejlskov. Fritidslärarna har uppmanats att läsa boken igen under sommaren 2023. All personal har läst boken “Vi är inte bra på barn som Oscar” och ett personalmöte har ägnats åt att samtala om våra elever med särskilda behov. Kurator har talat om barnperspektivet i arbetslagen under våren.
Många har kunskap men den glöms bort vid stress och när situationen eskalerar.
Klokt att göra vidare: Vi behöver fortsätta diskutera vad lågaffektivt bemötande är och träna på olika situationer för att förkroppsliga det. Inför skolstarten kommer pedagogerna planera för mottagandet av elever i behov av stöd utifrån tidigare arbete med boken “Vi är inte bra på barn som Oscar”. Psykolog Joakim kommer att hålla i utbildning i TMO (Traumamedveten omsorg) i början av hösten 2023. Utbildning i IBIS-PBS skall genomföras under ledning av Uppsala Universitet.

Regler och förhållningssätt. Soltankar.
Mål: Skolans personal och elever ska känna till och vara överens om gemensamma regler och förhållningssätt. Det skall råda nolltolerans mot skojbråk och kränkningar.
Insats: Återkommande samtal om gemensamma regler och rutiner i personal- och elevgrupp. Eleverna ska diskutera skolans värdegrund samt få en förståelse för innebörden av ord som kränkande behandling, trakasserier och mobbning.
Soltankar görs varje läsår. Klassråd och elevråd används för att diskutera och sprida kunskap om våra regler och förhållningssätt.
Ansvarig: Mentor, arbetslag, AMOR – representanter och kurator

All personal har arbetat med insatsen, se även AMOR.
Eleverna vet vad de ska svara när det gäller soltankar men lever inte alltid upp till dem. Viktigt att vara konsekventa när problem uppstår samt att samarbeta med föräldrarna. Då normer diskuterades upptäcktes en machokultur som inte synts så tydligt innan.
Klokt att göra vidare: Förtydliga reglerna på skolan och tala om det gemensamt vid läsårsstart. Arbeta aktivt med den machokultur vi ser och som även uppmärksammats i Friends rapport från 2022 som visar att den grupp av utsatta som växer snabbast är flickor mellan 9 och 12 år och att de som utsätter, i regel pojkar, är i samma ålder. Skolan behöver jobba systematiskt och låta eleverna träna på att reflektera och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Förkroppsliga soltankarna och håll dem levande under hela läsåret. Skolan ska ta initiativ till samarbete med föräldraföreningen om detta.

Barnets rättigheter/FNs barnkonvention
Mål: Målet är att ge eleverna möjlighet till ökad omvärldskunskap och insikt i hur andra barns livssituation är världen över och reflektera över andra barns förutsättningar i livet.
Insats: Arbete inom arbetslaget och i klassen med barnens rätt (t ex Barnrättsveckan, FN-dagen), barnkonventionen och FN:s arbete. Sälja Majblommor och samtala om innebörden.
Solidariskt arbete (t ex samla in pengar till barnhemmet i Mocambique genom Bazar eller Vårrus)
Ansvarig: Arbetslagen

All personal har arbetat med insatsen. Vid årets försäljning av majblomman sålde elever från åk 3 och 4 för sammanlagt 71000 kr. Insamlingen till barncentret i Mocambique från vårruset blev 2230 kr. I samband med insamlingar har samtal om barns olika förutsättningar skett.
Klokt att göra vidare: Skapa en aktivitet kring FN-dagen och/eller barnrättsveckan. Ta kontakt med barncentret i Mocambique och låta eleverna få se och tala med dem som bor där. Se över hur skolan kan tilldela fondmedel utifrån försäljning av Majblomman.

Storylinearbete
Mål: Arbeta med värdegrundsmålen i kapitel 2 utifrån den berättelse och de karaktärer man skapar tillsammans i klassen. Öva samarbete och kamratbedömning. Att träna empati genom att sätta sin in i hur andra människor/karaktärer kan tänka.
Insats: Alla klasser genomför ett ämnesövergripande tema i form av en storyline. Elever och lärare skapar en berättelse tillsammans i klasserna och eleverna lever sig in i de karaktärer de skapar. Under en storyline initierar pedagogerna händelser som bidrar till att eleverna får ta ställning i olika etiska frågor.
Ansvarig: Arbetslagen
Alla klasser har arbetat med insatsen och gjort en storyline.
Storyline är ett bra sätt att tala om lite svårare frågor genom att tänka och diskutera genom sin karaktär. Att få leva sig in i en annan värld medan storylinen pågår utvecklar elevens handlingsförmåga.
Klokt att göra vidare: Vi ska utveckla arbetet med karaktärerna och låta dem bli mer levande i berättelsen.

Miljö och Hälsa
Mål: Öka medvetandet om sin närmiljö och sin hälsa.
Hållbarhetstanken skall genomsyra alla aktiviteter på skolan.
Insats: Städ i närområdet på städ-dag och när det är skräpigt. Vårrus där alla skall kunna delta på sina villkor. Daily mile - alla går ut och rör på sig 15 minuter per dag. Att ta hjälp av och involvera EHT vid frågor som rör fysisk- och/eller psykisk hälsa.
Ansvarig: Arbetslaget Styrman, utomhuspedagog, EHT.
Nytt för detta läsår var Daily mile, vilket innebär att alla klasser går ut och går/springer en bana under 15 minuter. Skolan har haft hälsotema vilket gjort att fler insatser kring hälsa har gjorts detta läsår. Under våren höll EHT i den årliga elevhälsodagen för åk 6.
Rörelse är viktigt. Daily mile har fallit väl ut. Att städa sitt närområde bidrar till att man sedan uppmärksammar när det är skräpigt igen. Genom att vara ute mycket lär vi oss att bli bekväma där vilket leder till att vi sedan vill ta hand om området. Viktigt att alla elever känner till att EHT finns och att de har möjlighet att få hjälp av dem. Att lära sig hur hjärnan faktiskt fungerar är viktigt. Sopsorteringen fungerar inte helt.
Klokt att göra vidare: Daily mile bör fortsätta och då i kombination med städ sk plogging. Avfallet vi sorterar bör minska. Sorteringskärlen borde inte behöva tömmas varje vecka. Alla ska visa att de tar hand om vår närmiljö. Planera elevhälsodagen tidigare på läsåret för att kunna följa upp bättre.

Gemensamma aktiviteter som skapar “vi-känsla” på skolan (Bazar, Färggrupper, Påskaktivitet, Vårrus, Luciatåg, musikal, kör, Snällkalender, m.m)
Mål: Öka gemenskapen och känsla av ansvarstagande på skolan.
Insats: Alla aktiviteter som blandar klasser och åldersgrupper t ex “färggrupper” där man lär känna sina skolkamrater på annat sätt än i skolvardagen. Äldre elever arrangerar aktiviteter eller är gruppledare för yngre.
Ansvarig: Arbetslagen, AMOR
Alla klasser har arbetat med insatsen. Eleverna uppskattar att besöka varandras klasser samt att få ta emot besök. Det gör deras arbete viktigt. Att få bryta upp klassen en dag och få jobba med andra, både andra barn men även pedagoger är utvecklande och skapar även trygghet. Viktigt att eleverna får känna stolthet över sitt arbete. Att träna tillsammans för att sedan uppträda för andra, inte bara för skolan utan även för allmänhet, är både individ- och gruppstärkande.
Klokt att göra vidare: Utveckla arbetet med färggrupper så att det blir fler aktiviteter. Utveckla arbetet med att de äldre lär och tar hand om de yngre. Skapa en rutin i samtliga klasser att vid varje terminsavslut sammanfatta vad klassen har gjort och lärt under terminen för att främja en gemensam bild av vad vi tillsammans åstadkommer.
Ha fungerande planering för elever med särskilda behov som upplever schema- och gruppbrytande aktiviteter utmanande!

Etik på nätet
Mål: Ge redskap att arbeta med värdegrundsfrågor och nya metoder i en allt mer digitaliserad skola. Förebyggande arbete gällande etik på nätet.
Insats: Lärare i årskurs 4-6, planerar in insatser för att öka elevernas medvetenhet i frågan.
Ansvarig: Arbetslagen i samråd med skolans MIK pedagog
Skolan har haft en föreläsning för föräldrar kring etik på nätet. Det har under året upptäckts att elever i åk 6 använt Google Meet på ett felaktigt sätt. Åtgärder gjordes omgående och rektor träffade eleverna och talade om att det är förbjudet att göra det eftersom all form av filmning i smyg bidrar till otrygghet då vi inte vet om någon spelar in oss eller inte.
Eleverna måste få lära sig använda verktyg med egen inre kompass vad som är rätt och vad som är fel. De kommer ändå få verktygen i åk 7. Det är viktigt att undervisa i nätvett.
Klokt att göra vidare: Datorerna är ett verktyg som används dagligen för skolarbete. Vi behöver se över våra rutiner hur eleverna använder datorerna och undersöka tekniska lösningar för att säkerställa att eleverna använder datorerna på rätt sätt.

Ett av de prioriterade målen läsåret 2023/2024 blir:
Utveckla värdegrundsarbetet på skolan med fokus på skapa positiva lärmiljöer. (prioriterat mål).