Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande.

Ett av de övergripande målen för läsåret 2024/2025 var att utveckla fritidshemmets arbetssätt med fokus på att erbjuda eleverna en variation av aktiviteter och miljöer som väcker nyfikenhet, trygghet och glädje. Vi har många elever med olika förutsättningar och behov, och vårt gemensamma mål är att alla ska känna sig sedda, trygga och delaktiga i fritidshemmets gemenskap.

Vad vi har gjort?
Under läsårets kategorimöten har mycket tid ägnats åt gemensamt lärande. Pedagogerna har bland annat fått utbildning i TAKK – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och arbetet med IBIS har fortsatt genom relationskoll, ESBA och diskussioner om förväntansmatriser.

Inom språk och kommunikation har eleverna fått många tillfällen att samtala, läsa och uttrycka sig. Högläsning och lässtunder i biblioteket har kombinerats med språklekar, samtal under fruktstunden och diskussioner om sociala medier. Eleverna har också fått öva på att lösa konflikter med hjälp av giraffspråket och träna på att uttrycka känslor och behov. Under skolans Bazaar fick eleverna träna på att använda språket i säljande och kommunikativa sammanhang.

Inom skapande och estetiska uttrycksformer har eleverna fått pröva många olika material och uttryck: Lego Master, drama, musik, bild, sömnad, träslöjd och digitalt skapande. Inför Bazaaren tillverkade eleverna smycken, väskor och träalster, och spelade dessutom in reklamfilmer till skolans sociala medier. Många uppskattar arbetet i träslöjden, särskilt de yngre som ännu inte har slöjd i skolan. Eleverna har även fått tälja, hugga ved och skapa ute i naturen.

Inom natur och samhälle har fritidshemmen genomfört många uppskattade aktiviteter: vinter- och sommarläger med övernattning, utflykt till Varberg och Marstrand , skogen och större lekplatser, samt besök i bowlinghall, ishall och biograf. I skogen har eleverna fått bygga kojor, elda och diskutera kretslopp och naturens resurser. En pedagog beskriver: “Att göra upp eld och grilla tillsammans blir en så naturlig del av undervisningen, där pratar vi allemansrätt, säkerhet och samarbete utan att barnen ens märker att de lär sig.”

Inom lek, rörelse och utevistelse har fokus varit på samspel och rörelseglädje. Både styrda lekar och fri lek har fått stort utrymme, och eleverna har tränat turtagning, samarbete och regler.

IBIS har fungerat som en gemensam grund i både skola och fritids. Genom tydliga regler, strukturer och ett gemensamt språk för förväntningar har vi skapat ökad samsyn och trygghet.

Vad vi har lärt?
Arbetet under året har tydligt visat hur små, vardagliga stunder har stor betydelse för elevernas utveckling.
“De små samtalen under fruktstunden eller i leken är ofta de viktigaste. Där sker språkutveckling, relationsbygge och värdegrundsarbete – på samma gång.”

Eleverna utvecklar sitt språk genom lek, samtal och gemensamma aktiviteter. De uppskattar de strukturerade språklekarna, och många vågar tala mer när samtalen blir en naturlig del av vardagen. Arbetet med giraffspråket har hjälpt eleverna att sätta ord på känslor och förstå andras perspektiv.

Skapande aktiviteter har visat sig vara ett område där alla kan lyckas. Eleverna beskriver stolthet över sina alster och över att få visa och berätta för varandra. Den typen av skapande bidrar till både koncentration, självtillit och gemenskap.

Fritidshemmets arbete med natur och utevistelse har stärkt elevernas kreativitet och gemenskap. Kojor, eldning och naturlekar har blivit naturliga arenor för samarbete, problemlösning och vardagsmatematik.
Vi ser också att eleverna mår bra av tydliga rutiner och struktur, även på fritids. En fritidslärare skrev:
“Barnen vill ha frihet, men de trivs bäst när vi är tydliga. Strukturen skapar trygghet, och tryggheten gör att de vågar leka, prata och delta.”

Sammantaget visar året att trygghet, språk, rörelse och skapande hänger nära ihop – och att IBIS har gett oss verktyg för att arbeta långsiktigt med samsyn och relationer.

Vad är klokt att göra vidare?
Kommande läsår sker en omorganisation på skolan som innebär att vi får två nya fritidshemvister. Ett för elever i förskoleklass och årskurs 1 och ett för elever i årskurs 2 och 3. Därtill fritidsklubben som förblir intakt. Förutom att forma dessa fritidsmiljöer ser vi fler utvecklingsområden som bygger på fritidslärarnas erfarenheter och förslag utifrån kursplanens olika delar.

Vi ska fortsätta utveckla elevernas språk och kommunikation både i vardag och planerade aktiviteter.
“Vi ska prata mer om det vi läser och ser – starta samtal efter en film, låta eleverna reflektera och våga uttrycka sina tankar.”

Vi ska använda biblioteket mer regelbundet för högläsning i smågrupper och fortsätta med fruktstundssamtalen som blivit så uppskattade. Sagovila planeras i brytpunkten mellan skola och fritids och ska ge möjlighet till återhämtning. Digitala verktyg kan bli en tydligare del av undervisningen, med fokus på programmering och digitalt bildskapande. Ett nytt förslag är att starta Veckans reporter – ett elevuppdrag där barnen, med stöd av en vuxen, dokumenterar veckans aktiviteter med iPad och text.
“De kan få väst där det står ‘Veckans reporter’ och känna att deras ord och bilder är viktiga,” .

Vi vill också fortsätta utveckla elevernas ordförråd i vardagen:
“När de berättar något tar vi oss tid att lyssna och svara med rätt ord. Det är så de växer.”

Skapande och estetiska uttrycksformer är en självklar del av fritidshemmets identitet.
“Det är i skapandet eleverna hittar lugnet och glädjen – där lyckas alla.”
“Jag vill göra nya leklådor med café, veterinär och resebyrå – barnen tränar språk, samarbete och fantasi när de leker roller och bygger egna världar.”

Vi vill därför fortsätta erbjuda aktiviteter inom slöjd, drama, dans och musik, och samtidigt utveckla digitalt skapande som film och animation. Appar och iPads ska uppdateras och användningen säkras så att eleverna tryggt kan skapa digitalt. Pedagogerna vill också fortsätta med elevuppträdanden på Roliga timmen och utveckla säsongsbundna skapandeperioder som jul, påsk och bazaar.
“Det är något speciellt när hela skolan luktar pepparkakor och alla pysslar – man känner gemenskap.”

Natur, samhälle och teknik. Fritidshemmen ska fortsätta använda naturen som lärmiljö.
“Jag vill att vi ska vara ute mycket och utnyttja vår fantastiska närmiljö.”
“Det finns så mycket att lära i skogen – vi täljer, grillar, bygger, pratar allemansrätten och bara andas.”
Flera pedagoger vill utveckla samarbeten med lokala föreningar och visa eleverna vad som finns i deras närmiljö.
“Vi kan bjuda in föreningar, också de som vänder sig till personer med funktionsvariationer. Att få testa blindboll eller rullstolsinnebandy skapar förståelse.”
Teknik och uppfinnande ska också få större plats:
“Vi kan bygga framtiden tillsammans – från ritning till färdig produkt. Det kan vara i kartong, lera eller spagetti och limpistol.”

Vi ska fortsätta arbeta med rörelse och hälsa genom dagliga rutiner. Daily Mile kan bli en naturlig del av dagen, och sportveckor med olika idrotter ska uppmuntra elever till ett aktivt liv även utanför skolan. Samtidigt behöver eleverna tid för återhämtning.'
“De har långa dagar. Ibland behöver de bara få landa, läsa en bok, rita eller vila en stund.”

Vi vill också stärka elevernas självständighet genom att låta elever i årskurs 3 laga egna mellanmål och skapa en egen receptbok.
“Det är så mycket lärande i att göra sitt eget mellanmål – ansvar, mått, hygien och stolthet.”

Värdegrund och IBIS
Vid varje terminsstart kommer fokus att ligga på samarbetsövningar och relationsskapande aktiviteter. Vi vill fortsätta bygga vidare på IBIS-strukturen med tydliga regler, rutiner och gemensamma förväntningar. Det arbetet kommer att kopplas tydligare till fritidshemmets värdegrund och förväntansmatriser.

Elevinflytandet ska också stärkas.
“Vi ska fråga barnen mer vad de vill göra och sedan hjälpa dem att förverkliga det.”
Samtidigt ska vi vuxna fortsätta introducera nya aktiviteter som väcker nyfikenhet och utmanar eleverna att våga pröva nytt. IBIS har stärkt vår samsyn och gett oss en gemensam grund. Det ska vi bygga vidare på.

Ett av de övergripande målen för läsåret 2025/2026 blir att bygga vidare på det som fungerar bra med fokus på att låta eleverna få prova många olika sätt att lära och uttrycka sig, i linje med både fritidshemmets centrala innehåll och IBIS.